söndag 29 maj 2011

Kostymen kommunismens sista relik (Pontare bäst klädde man)

I dessa dagar är det fullt på herrekiperingarna då gymnasister är i full fart att inhandla ett av samhället påtvingat enhetsplagg kallat kostym. Kostymen är faktiskt den sista kommunistiska reliken.

Den gamla kommunistiska ideologin under 1800-talets första hälft hade som målsättning total jämlikt och likformighet. Dessa ide'er kom från dels 1700-talets franska revolutionen, dels kristna utopister i början av 1800 talet. Det var egentligen en rätt så reaktionär och konservativ syn på utvecklingen.

Redan i mitten av 1800-talet hade de tidiga kommunisterna blivit utkonkurrerade av den på den tiden revolutionära socialdemokratin. Dess vänsterflygel återtog namnet kommunism på 1920-talet och även på köpet en del gammalt skåpmat. Idéer om totalt likformighet fick ett uppsving vilket resulterade i klädesväg t. ex. maoismens enhetsplagg.

Kostymen hör till samma tradition. Innan franska revolutionen var män och kvinnor lika klädda, pråligt klädda i överklassen och lika grått klädda i underklassen. Vid revolutionen lanserades kostymen som ett revolutionsplagg, alla skulle se lika ut oavsett klass. Det var en reaktion mot den pråliga adeln.

Kostymen fyller inte den funktionen idag. Den blir mer ett tvångsplagg. Fram för friare klädsel. Bort med tråkigheten. Och här är Roger Pontare en föregångsman, en av få som vågar bryta mönstret .

Sen kavaj är ett mycket praktiskt plagg, men det borde inte vara så likformigt.

I Så Skall det Låta

lördag 14 maj 2011

Livets mening - Medeltiden

På medeltiden ansåg man att jordelivet inte var det riktiga livet. Det var en en kort parantes. Det riktiga livet var himmelriket eller helvetet. Jordelivet var en plats där Gud skulle testa människors själar. Jorden var helt enkelt skapad till att vara en slitsam plats med hårda prövningar och lockande frestelser. En plats där själarna kunde gallrats ut och de starka och därmed de goda skulle efter jordelivets prövning få ta plats i himmelriket medan de svaga och onda själarna förpassas till helvetet.